bullehund.blogg.se

 

svindel

 

Ganska precis har jag landat i min hemmastadda soffa efter nästan en vecka i Skåne. Det har verkligen känts som en semester, vilket varit otroligt skönt. Inte så mycket internet (ok, jag kopplade upp mig på wi-fi när jag fick möjligheten så så återhållsam är jag väl inte) och en liten miljöomväxling brukar göra susen. 

 

Först var jag i Malmö över helgen för att träffa släktingar och samtidigt roa mig lite. Malmöfestivalen pågick nämligen och det var en del av planen. Lyckades nämligen ta mig till Anna von Hausswolffs spelning på lördagkvällen. Hon var, helt ärligt, en av de bästa jag sett live. Hennes musik är så häftig och underbar att befinna sig i. Åh jag vill uppleva det igen. Jag såg även Amanda Bergman dagen efter, som också var bra, men det var lite mer avskalat. 

 

En historia som jag inte dokumenterat är när vi var i Köpenhamn över dagen, men jag kan säga att åh vilken mysig stad det är. Vi besökte bland annat GRØD, en liten grötrestaurang med stor hipsterstämpel men förbaskat god mat. Dit måste jag gå igen och igen och gärna igen!

 

Efter Malmö var hela familjen i Österlen några dagar och tog det lugnt. Vi gjorde lite utflykter, bland annat till självklara Haväng som väl är bland de vackraste ställena på jorden. Ena dagen med regnet hotande nära och gröna nyanser i havet, en annan med strålande värme och barfota fötter i sanden. 

 

Där fick jag känna sommaren. Kanske var det sista chansen innan hösten smyger sig på?

Trysil, slutet av juli. Gigantiska moln, svindlande höjder. Och blåbär i mängder.

Jag är tacksam för att det blåser starka vindar ute och att de tar med sig piskande regn. Det gör att jag kan sitta här, tillåtas avstånd till ute. Jag är lite trött, nämligen, efter en hemresa igår.

Var har jag varit? Ni såg ju bilder där jag stod på en brygga i min byxdress. Den lilla bryggan låg i lilla Strängnäs! Fina Strängnäs. Jag har varit där med min vän Olivia i kanske en och en halv vecka för att ta hand om två katter. Vilken ynnest! Det har varit bra. Strängnäs är fyllt av gamla hus, historia och ett lugn som jag verkligen behövde. 

Jag klantade mig när jag inte tog med mig kameran. I stället fick vara leka turist med mobilen. Och - här kommer ett urval av de bilderna jag tog. 

Två veckor tillbaka och atmosfären var behagligt varm. Vi pratar inte sju grader i solen, utan runt tjugo grader i en behaglig sol som skymtade fram bland de lätta molnen. Till Rom hade hösten inte kommit och benen kunde vara bara. 

Två hela dagar var jag där, i en stad så full av historia att det är svårt att greppa. Att kunna gå en promenad och plötsligt hamna mitt i tusentals år gamla ruiner hör väl annars till det väldigt ovanliga. Vi såg Colosseum och ruiner av storslagna palats, det är underligt att de lyckats bevara dem så pass väl. Underligt att kunna känna sig lite som Asterix i en serietidning. 

Vi gick genom torg som sålde grönsaker och förbi statyer, fontäner, gamla byggnader. Ett av mina bästa minnen är att hamna i lite lugnare bostadskvarter och kunna se rakt in i ateljéer där de jobbade med exempelvis tavelramar eller skjortor, att se en liten grönsakslastad minibil susa förbi till en lokal butik. Den andra dagen besökte vi Vatikanstaten. S:t Peterskyrkan som är obeskrivligt stor och utsmyckad av statyer, vackra väggar och solljus som strömmar vackert in genom fönster. Också Vatikanmuseet med de många, många föremål och rum som samlats på, och framför allt det extraordinära Sixtinska Kapellet. Där såg man hur allas ögon spärrades upp, riktade mot det målade taket. 

-

Det var en kort sammanfattning av en stor stad.

Redan vid första glimten av det ståtliga fjället som steg bakom träden, kände jag att här vill jag vara. Bland blåbärsris vid varje fotsteg, varma färgtoner på trädkronorna och gråa moln. Det allra vackraste om hösten är väl ändå naturen. Att då vara i Trysil, i fjällen, är precis rätt.

Även om det var fasligt kallt. Och regnade en del. Plus att jag blev rejält förkyld. Även med det i åtanke var det underbart att vara i Trysil i några dagar. Så fint, så fint. 

Några dagar nu har vi varit i Österlen. Så passande att värmen kom just när vi åkte dit, för där kan man verkligen njuta av den. Liksom alla andra turister gör. Jag är inte särskilt originell. Men lika ljuvligt är Österlen för det.

Vi har tagit det lugnt och så förstås. Spanat efter rådjur på kvällen och sätt dem hoppa iväg med ett magiskt språng som man aldrig tröttnar på att se. Vandrat i Drakamöllans naturreservat med de böljande kullarna och kräsna fåren. Doppat fötterna i havet med svepande vågor. Krypt nära andra får, fast på Haväng, som inte var lika flyktiga utan lät mig störa. De bara kastade en och annan irriterad blick på mig. 

Ja, det är en mysig plats, Österlen.

-

Nu har jag varit några dagar i Trysil. Ni vet, där en kan åka skidor på vintern.

Och nu är det sommar.

Men det funkar det med. Väldigt bra. I stället för att åka längdskidor gick vi promenader i fjället, där det är jättefint. Storslagna vyer, steniga vägar, vind i håret. Jag tröttnar aldrig på molntäckta bergstoppar som utsikt.

En dag gick vi rakt upp, inte ända till topppen men nästan. Nu blev bilderna rätt mörka, för det var en mulen dag. Regnet var tack och lov för det mesta frånvarande, men fy tusan vad kallt det var - kanske sex till tio grader? Och uppe på berget blåste det dessutom rejält. Svinkallt var det. Härligt ändå.

Och nu kommer resten av bilderna från förra veckan inknökat i ett inlägg

På fredagen, efter att vi varit i Ystad, tog vi oss även till Mandelmanns trädgårdar i Rörum. Det är ett ställe som jag har hört väldigt mycket om och länge velat besöka. De som har skrivit om det har nämligen sagt att det är heeeelt fantastiskt. 

Hmm, tänkte jag. Då måste jag väl dit då.

Så dit tog vi oss. Och fantastiskt vackert, ja, det var det. Mandelmanns trädgårdar är vad det låter som. En enorm trädgård, med växthus, odlingar, djur, dammar, blommor... En kan vandra runt bland de fint arrangerade planteringarna, men även ta en fika i kaféet. 

Hej igen! 

Veckan som nyss gått har jag varit i vackra Österlen. Det är fruktansvärt fint där, särskilt nu på sommaren. Det har varit en ganska lugn vecka, inte överdrivet varm direkt (snarare tvärtom). Men vi har hunnit göra en hel del roliga saker förutom att läsa böcker och spela spel. Jag tänkte skriva lite om det. Och börjar på en fredag, då mamma och jag åkte till Ystad.

Det är kallt på vägen till Vigelandsparken. När vi vandrar vägen dit från bussen börjar vi tvivla. Skorna är bassänger, är det här en bra idé?

Jo faktiskt. Kallt må det vara men de uppradade skulpturerna på bron får en att glömma de obekväligheterna. Vattnet som dryper ner över stenkropparna får dem att se mer sorgsna ut än någonsin. Det är som om de för en kamp mot världen och regnet. Genom ilska, solidaritet eller bara självständighet.

Alltid när vi ska åka någonstans blir vi minst en timme sena. Irriterade blir vi också. Den här gången är vi, tro det eller ej, bara femtio minuter sena. Dock inte mindre irriterade.

Utanför det välbekanta fönstret här hemma är himlen grå och träden vajar av vinden. Små vattendroppar piskar diskret mot rutan. Marken är grön, inte vit. Jag längtar tillbaka...

Tillbaka till dagarna som nyss var, då vi firade påsken i vackra Trysil. Vi möttes av meterhög snö och varje dag har bjudit på strålande sol. På tisdagen var det nästan för varmt ute i längdspåren ett tag. En kunde gå utan jacka den dagen. I ett vinterlandskap! 

De senaste dagarna fylldes av längdskidsturer i öppen natur, himla massa bokläsande, inte mycket läxpluggande, frustrerande spelomgångar (jag höll på att slita håret av mig när vi spelade ticket to ride, av frustration över att aldrig få rätt vagnar). Mysiga filmkvällar och middagar med tända ljus. En hund som vilar trött vid mina fötter (han var också med och åkte skidor!).

Särskilt minns jag utsikten över bergen, de höga fjälltopparna långt bort som ger mig en svindlande känsla i magen. Jag tänker tillbaka när regnet faller utanför fönstret och jag längtar efter att åka dit igen.

-

Lite bilder kommer här

Idag ska vi ta det lugnt och bara vara, som ju alltid varit planen men inte riktigt följts. Vi tar tunnelbanan till Sophienstrasse för ett sista besök på Barcomi's Deli. Det var helt enkelt så bra.

Frukosten blir något tidigare idag. Efter en spårvagnstur upp till Schönhauser Allee hamnar vi på det populära caféet Anna Blume, som även driver en blomsterbutik precis bredvid.