20 september, ett foto i timmen
Kategori: dagar som går
Så här kan en lördag se ut när man måste stressa ner och ta det lugnt
9.30 Jag äter min frukost på balkongen. Gröt med äpplen, kanel och björnbär. Dimman ligger som ett duntäcke över hustaken. Tystnaden går nästan att ta på, förutom när den avbryts av pappas klampande steg på träplankorna och ljudet av en rullskidåkare som susar förbi
10.45 Återigen befinner jag mig på balkongen, nu med en mjuk filt och bok i hand. Solen bryter sig loss från dimmolnen, som rör sig ut mot kusten. Strålarna värmer min nacke
11.50 Denna dagen borde bli något av en städdag, tänker jag. Särskilt mitt rum skriker efter räddning. Jag slår på ett radioprogram och börjar med garderobsrensning. Den här gula klänningen används aldrig men den är så fin att jag inte har mage att skiljas från den
12.45 Magen kurrar. Här har vi tre underbara grönsaker, nu gör vi något gott av dem
13.30 Lunch; bulgur med stekta grönsaker, bönor och fetaost. Mästerligt
14:30 Dammsugaren åker fram...
16.30 I väntan på bättre tider bläddrar jag lite i urtjusiga Elsas (om en vecka ses vi på bokmässan, iiih!!) lika urtjusiga bok. Jag skulle inte vilja påstå att jag omedelbums vill flytta hemifrån när jag blir arton, men lite längtar jag efter ett eget litet krypin som jag kan inreda, helt själv
17.30 Kvällen är galet vacker på Saxenhovs böljande klippor. Mamma och jag lutar oss mot en klippvägg, låter solen värma med sin sista sommarvärme och vi bara finns. Vi och de hundratals gässen. Innan värmen till slut sviker kommer pappa paddlandes och vi dricker kaffe, alla tre. Kaffe och den godaste kaffechokladen. Möjligtvis blir det den sista kvällen på en klippa i sommarsol med kaffechoklad på ett väldigt långt tag.
Resterande timmar orkade jag inte vara särskilt intressant och ting ville inte vara fotogeniska längre, så där har vi det!
