bullehund.blogg.se

Galna kvinnor

Kategori: böcker

Det finns galenskap och det finns kvinnlig galenskap. Synen skiljer sig åt när det kommer till de olika könen och särskilt är det den kreativa kvinnan som blir definierad som negativt galen. En kvinnas galenskap ses på annorlunda än en mans. Det är inte så att man väljer att lägga fokus på forskning om den kvinnliga galenskapen bara för att det kvinnliga i den gör den viktigare. Saken är den när det handlar om kvinnor utnyttjas begreppet på ett särskilt sätt. Framför allt används det till att förminska och begränsa.

Sverige har en historia av ett synsätt på psykisk sjukdom som sällan tas upp. Det är en historia om hur man ser ner på vissa människor, använder sig av tvångssterilisering och lobotomi för att ha kontroll över deras levnadssätt. I boken Den sårade divan granskar Karin Johannisson behandlingen av kvinnor som inte ansågs passa in i samhället under första halvan av 1900-talet, men drar också liknelser till hur situationen är idag. Bokens huvudrollsinnehavare är Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly Sachs. Alla tre har gemensamt att de är konstnärer och alla tre ses på olika sätt som psykiskt instabila. Efter att ha läst beskrivningar av deras beteenden kan man hålla med om att nej, de mådde inte bra. Frågan är då varför de inte gjorde det. Och var det verkligen så illa som man påstådde det vara?

Kvinnor kan vara galna, alla kan vara galna. Men ibland är galenskap en falsk bild som målas upp av utomstående. Agnes von K, Sigrid H och Nelly S bar på vissa ”psykiska besvär” men samhället var också snabb med att stämpla dem som något de inte alltid var. En galen kvinna kan anses vara en kvinna som utforskar sin sexualitet, uttrycker sina åsikter eller bara är deprimerad. Vad boken visar på är hur den psykiska ohälsan används som begrepp för att begränsa kreativa kvinnor och hur den också får dem att begränsa sig själva. För visst kan man drivas till att må dåligt på riktigt – det gör man om man ständigt blir utpekad som fel. Det betyder dock inte att det som alla säger om en stämmer.

Att läsa om alla författare och konstnärer som drabbats av psykisk ohälsa gör mig otroligt ledsen. Framför allt dras mina tankar till Karin Boye, som förra helgen uppmärksammades med tanke på att det var 75 år sedan hon tog sitt liv. Direkt efter jag läst Den sårade divan gick jag över till boken Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn; en fantiserad berättelse om Boyes liv i Berlin på 30-talet. Den skildrar bland annat hennes sessioner hos en manlig psykolog. Visserligen är det hela fiktion, men den ger mig ändå en insikt i vad som driver kreativa kvinnor till att må dåligt. Svaret är den felaktiga definitionen av galenskap. Karin Boyes sexualitet behandlas av psykologen som något problematiskt och han styr in henne på att se den som ett problem, i stället för att få henne att acceptera den. Även om det nödvändigtvis inte var så Boye blev behandlad i verkligheten tänker jag mig att det är ett verklighetstroget resonemang eftersom liknande resonerande förekommer bland läkare i Johannissons bok. Mycket av vad som definierade kvinnor i journaler från deras sjukhusvistelser var sådant som egentligen inte var något konstigt. Det framställdes bara på ett sätt som fungerade som en smutskastning av det kvinnliga.

Vad som framför allt skiljer kreativa kvinnor och män åt är att galenskap hos män kan vara något uppskattat. Den galna mannen, tänk Albert Einstein, ses som ett geni. Den galna kvinna ses bara som vilsefarande. Vad som hos män beskrivs som en stark personlighet beskrivs hos kvinnor som fanatiskt. Att psykisk ohälsa är och har varit en förekommande del av den kreativa kvinnans liv tror jag beror på att hennes konstnärskap överskuggats av normer som säger att det hon gör är fel. Det har drivit kvinnor till verklig galenskap, men det har också fått dem att inbilla sig att de är något de inte är.

Galenskapsstämpeln används framför allt som ett sätt att begränsa utrymmet för det som är kvinnligt. Vi måste fortsätta ifrågasätta den negativa synen på det kvinnliga psyket och omfamna de "galna" attributen som definierats felaktigt bara för att tysta ner oss.  

Kommentarer

  • Maria Johansson? säger:

    Jag sökte efter böcker om kvinnor som "tillåts" vara galna på sina egna villkor (eller går det?). Hittade få, men jag vet en ganska ny :) Maria Johanssons memoarer av Dockhaveri!

    Svar: Åh vad spännande, måste kolla upp. Tack för tipset!
    Hannah

    2016-11-23 | 12:03:58

Kommentera inlägget här: